Skivar en bit squash i tunna bitar. Steker i olivolja tillsammans med en näve spenat. Blandar ihop två stora ägg med en skvätt vatten, riven parmesanost, svartpeppar och salt. Häller över grönsakerna i pannan och rör om. Låter stå några minuter, vänder sedan det hela för att få lite färg. Upp på en tallrik. Äter.
Så ser min frukost ut sedan ett par månader tillbaka.
I januari tog jag fram mina älskade fjällräven byxor som jag köpte förra året. Drog på byxorna och insåg att höstens svacka hade gjort att jag faktiskt inte kunde knäppa mina byxor! Visst hade jag koll på att jag hade gått upp i vikt och definitivt lite mer än jag ville. Men herregud inte så mycket! Eller? Jo, så var det visst.
Där och då bestämde jag mig för att det fick vara nog. Av både erfarenhet och kunskap vet jag sedan tidigare att maten är det viktigaste vid en viktnedgång men att jag personligen behöver träningen för att äta ordentligt. För jag är svag, mycket svag, för god mat och ofta då också fel sorts mat. Men om jag tränar samtidigt så äter jag automatiskt bättre. Känns inte lika intressant att äta godis och andra sötsaker när jag tränar. Problemet har i detta fallet dock varit att min MS varit så besvärlig med mig under hösten att jag inte hade tränat på över ett halvår och det var i och med det som maten också blivit sämre. För mycket vin, sötsaker, feta såser och vitt bröd helt enkelt.
Men den här dagen i slutet på januari bestämde jag mig. På ett eller annat sätt skulle jag ändra på min nedåtgående spiral. Det första jag gjorde var att ändra min frukost och sedan den dagen fram till idag äter jag omelett till frukost i stort sett sju dagar i veckan. Någon lördag eller söndag njuter jag av något annat, som stekt ägg på surdegsbröd. Sen började jag träna. Tre pass i veckan på Friskis & Svettis fick bli början. I mitten på april började jag så smått jogga kortare sträckor samtidigt som jag fortsatte gå på pass. Efter lite problem med min höft har jag bytat ut passen mot ren styrketräning varvat med cykling och löpning.
Såhär har det fortsatt och nu i mitten på juni visar vågen på 8 kg mindre än i januari och midjan har minskat med drygt 10 centimeter! Efter morgonens joggingpass blev det den sedvanliga omeletten och sedan provade jag mina byxor. Gissa om de passade!! De var nästan för stora!!
Nu kanske du undrar hur jag har gjort med maten under den här perioden. Det har faktiskt inte varit så konstigt. Underviker vitt bröd och pasta till vardags men unnar mig det om vi äter ute eller när jag tycker det hade varit extra gott. Äter inget godis eller kakor men dricker gärna ett halvt glas vin till middagen på kvällen. Fyller min tallrik med mycket grönsaker och tar inte om men annars äter jag det mesta. Min frukost gör att jag håller en konstant bra nivå under dagen och det i kombination med träning och vardagsmotion gör att jag äter bra resten av dagen. Förbjuder inte mig själv att äta något och ser till att njuta av maten hela tiden.
Eftersom det gått så bra hittills kommer jag att fortsätta på samma spår, går jag ner några kilo till är det önskvärt men inget måste. Däremot mår jag så pass bra att jag inte ser någon anledning att leva på något annat sätt 🙂 Min utmaning är istället att faktiskt hålla detta den dag min MS blir sämre igen. För det blir den, jag vet bara inte när.
